Ett urval av äldre verk

Visuella kontraster i måleriet

I mina äldre verk spelar visuella kontraster en betydande roll. Genom att kombinera skarpa linjer och mjuka texturer skapade jag spänning i kompositionen. Kontrasten mellan abstrakta och figurativa element är ett återkommande tema. Dessa kontraster speglar hur vi upplever livet – där motsatser samexisterar och samverkar. Genom dessa målningar undersökte jag hur olika element kunde bilda en enhetlig helhet, som speglar komplexiteten i mänsklig perception.

Tidiga experiment i skiktningstekniker

Skiktning var en nyckelteknik i dessa tidiga målningar. Jag experimenterade med olika material och metoder för att bygga djup, både visuellt och konceptuellt. Varje lager lägger till en ny dimension, ungefär som hur individuella upplevelser kombineras för att forma vår förståelse av världen. Genom att använda collageliknande strukturer kunde jag utmana traditionella former och skapa verk som inbjuder betraktaren att titta djupare. Denna teknik lade grunden för min nuvarande praktik, där lager är avgörande för att förmedla flera perspektiv.

Utforska dualitet i individuellt och kollektivt medvetande

Idén om dualitet – hur individen och kollektivet formar varandra – är central i dessa äldre verk. Jag fokuserade på hur kollektiva bilder påverkar subjektiva upplevelser och vice versa. Symboler och fragmenterade bilder dyker ofta upp, vilket återspeglar spänningen mellan inre tankar och yttre realiteter. Dessa målningar erbjuder ett utrymme där de individuella och samhälleliga berättelserna kolliderar och skapar en öppen dialog. Det visuella språket speglar detta samspel, med abstrakta former som antyder komplexiteten i det mänskliga medvetandet.

Konst som plattform för tolkning

En kärnprincip i mina tidiga målningar är att de är öppna för tolkning. Jag hade som mål att skapa verk som inte dikterar en enda mening. Istället fungerar dessa målningar som plattformar som låter tittarna ta med sina egna perspektiv. Otydligheten i bilderna uppmuntrar till aktivt engagemang, där flera tolkningar är möjliga. Detta tillvägagångssätt har förblivit konsekvent i mitt arbete, eftersom jag anser att konst bör erbjuda fler frågor än svar.

Absurditet i sociala strukturer

Dessa äldre verk berör också teman om sociala normer och strukturer. Jag använde överdrivna eller absurda bildspråk för att kritisera accepterade sätt att tänka. Fokus ligger på hur sociala konstruktioner – vare sig de är politiska, kulturella eller personliga – ofta är tillfälliga och föremål för förändring. Genom att ifrågasätta dessa strukturer ville jag lyfta fram deras artificiella natur. Livets absurditet, särskilt hur det relaterar till samhällets förväntningar, är fortfarande ett fokus i min praktik idag.